tisdag, juli 26, 2005

Terrorn i världen

Jag och min tjej är nu äntligen hemma igen från Egypten. Vi har haft det toppen bra därnere. Varmt och massor med spännande saker att se och uppleva. Fast det kända uttrycket ”borta bra men hemma bäst” gäller såklart alltid. Förutom det "magiska" historiska värdet som Egypten har så är det ett märkligt land med våra mått mätt. De (männen) ser ner på kvinnor i Egypten och kvinnor tillåts knappt att gå utomhus, i alla fall inte utan en mans sällskap. Fattigdom, där de allra fattigaste bor på en kyrkogård i Kairo. Ja, du läser inte fel. EN kyrkogård där korsen står vägg i vägg med de fallfärdiga husen de står omkring. Hemskt!
Jobbiga försäljare finns det också gott om och tyvärr är det oftast barn som får slita hårt för att tjäna pengar åt familjen vilket är tragiskt. Att säga nej till en och samma person som vill sälja något minst 8-10 gånger är inget ovanligt förekommande fenomen. Men jag förstår att det enda sättet för dem att överleva är att vi turister handlar av dessa försäljare. Egyptens största inkomstkälla är faktiskt turismen. Vi är ovana med deras seder och kultur men man får anpassa sig efter dem.
Jag kan i alla fall varmt rekommendera detta land. Det ger en resa med sol, bad och massor med sevärdheter som de mäktiga pyramiderna, sfinxen, Egyptiska museet, Luxor, Konungarnas dal och mycket, mycket mera. Maten är bra! Men det gäller att tänka på hygienen och även hålla i pengarna för ALLT kostar och lokalbefolkningen vill också ha betalt för deras ”extra tjänster” som kan vara allt möjligt från att öppna en dörr eller låna ut en penna. 90 % av Egypten är dessutom täckt av öken och alla bor på en yta av Danmark, runt Nilen där det endast går att bo pågrund av öknen och den extrema värmen där Nilen är det som ger Egypten liv. Det bor otroliga 72 miljoner invånare i Egypten. Då förstår du kanske hur trångbott det är?, när dessa människor bor på samma yta som Danmarks storlek. Varje år ökar dessutom befolkningen med 1,2 miljoner människor. Fattigdomen och arbetslösheten är mycket stor.

Dessa otroliga upplevelser mellan guldfyllda museer och de fattigaste i ”de dödas stad” i Kairo fick vi med oss efter vår hemkomst den 7 juli 2005. Den 23 juli på natten till lördagen utsattes Egypten av ett fruktansvärt bombdåd i Sharm-el-Sheikh på Sinaihalvöns sydliga kust. Jag och tjejen min befann oss ca 3 timmar med båt från attentatsstaden då vi befann oss i Egypten. Allt våld, allt lidande, all misär och alla onda gärningar som varje dag bombarderas oss här hemma i Sverige är som en lång, hemsk mardrömsfilm. Det är svårt att ta till sig och förstå att detta är VÅR värld som vi lever i. EN gemensam värld där oskyldiga människor får sätta livet till då fundamentalister och olika terroristliknande organisationer gör allt för att skapa kaos, död och oro i hela världen. Det är hemskt och obegripligt för de allra flesta!!
Man tycker såklart synd om alla som råkade ut för dessa hemska bomber som exploderade mitt i turistparadiset i Egypten. Även för landet Egypten är det djupt tragiskt då landet skadas när turister blir skrämda att resa till Egypten.

På resan hem från Egypten på bussen fick vi nyheter om att det hade inträffat bombsprängningar i London och att flera var skadade. Det var givetvis hemskt att höra. Vart är välden på väg? Vart man än befinner sig, i ett modernt samhälle som London eller på semester i Egypten så inträffar attentat mot oskyldiga människor. Jag hoppas att den del av mänskligheten som utför dessa illdåd oavsett religiös bakgrund, för det finns fanatiker i alla religioner, verkligen inser att deras bomber inte kan uppfylla något syfte alls. Mer än att göra världen till en osäker plats för alla. Deras våld föder bara mera våld och de blir jagade runt jorden och straffade efter sina brottsliga handlingar. Är det något att sträva efter? Ingen står över lagen som FN och det sunda förnuftet säger. Jag hoppas att de skyldiga i London får sina straff och att de i Egypten kan sättas åt. Till sist kan man bara önska att vi alla hjälps åt att skapa en värld där ALLA får plats.
Fördomar är förlegat och istället för att döda varandra borde vi lyssna på vad vi har att säga varandra. Är man muslim eller kristen eller vad man än är så måste lagar följas och åsikter bytas och ventileras. Följer inte alla mänskligt beteende mot varandra så har vi verkligen grävt vår egen grav. Hat kommer alltid att finnas tyvärr. Men så även glädjen till livet. Den är alltid det största! Gemensamt så kan alla få det bättre och ett land som Irak t.ex. inser att deras dödande inte har något mål utan de måste sluta och ge alla en chans att leva och de vill de också göra. De inser att glädjen att leva är större än allt hat. Det tar tid att få fred när hatet är nästan större än att leva. Men större än livet blir det aldrig tror jag!
Ta hand om varandra därute nu.
Allt har sin tid och tar sin tid, med tiden kommer fred genom hårt arbete och glädjen till att leva.

Per